O n s d a g

Idag tycks jag ha hamnat mitt i stormens öga; i flera dagar nu har jag haft jätteont i magen samt haft en enorm ångest som har vägrat ge med sig. Men idag? Nothing. Nada. Min mage mår bra och min ångest har gått på semester. Och i morgon är första dagen på mitt nya jobb som bildbehandlare. Jag är såklart nervös, men ändå ganska lugn. Det är ju ändå bara över hösten, så jag fixar det här. Right?
 
Och eftersom jag inte har mått dåligt idag har jag kunnat fokusera på andra saker, som att gå iväg och fixa resekort till exempel, eftersom jag kommer behöva ta bussen eller tåget till och från jobbet. Sen landade det två paket i min brevlåda som jag har kunnat packa upp och titta igenom i lugn och ro.
 
Båda paketen kom från Djurrättsalliansen och innehöll lite klistermärken och en t-shirt. Ja, alltså ni kan väl se efter själva:
 
 
Det stora rosa klistermärket kom för övrigt med som en liten gåva, och t-shirten beställdes i en storlek större eftersom det var den enda storlek som fanns kvar. "Det gör väl inget om den är lite stor" tänkte jag och tyckte det kunde bli snyggt ändå. Den visade sig vara enorm (tänk kort nattlinne typ), men då jag inte ville skicka tillbaka den satte jag mig ner med saxen istället och hoppades på det bästa.
 
Jag fixade till halsringen, tog bort de överdrivet långa ärmarna och till sist klippte jag även lite i ena sidan så att jag kan knyta upp tröjan istället för att låta den hänga över rumpan. Som vanligt var boobsen i vägen och hur jag än gjorde blev det inte bra när jag hade en vanlig bh under, men när jag testade att byta till en sport-bh blev det genast lite snyggare. Så jag antar att jag har fått en ny tränings-tisha:
 
 
Ganska nöjd är jag väl ändå, trots allt. Fast när jag skulle fota blev bilderna tydligen alldeles suddiga (bilden till vänster) och dem gick tyvärr inte att rädda, men när jag höll i kameran istället (till höger) blev bilderna skarpa och fina. Nåja, jag tänkte i vilket fall som helst inviga min nya träningstopp lite senare den här veckan, hur många fitnesspersoner tror du kommer gå in och kika på Djurfabriken när dem kommer hem sen? ^^
| 2 tassavtryck |

Not so fun fact: Vi har bara en planet.

Min hjärna är en mosig hög med gelé just nu, vilket gör att jag knappt kommer ihåg vad jag heter längre. Än mindre orkar jag egentligen sitta här och skriva ett stycke blogginlägg. Men det känns nödvändigt att skriva om det här och jag ber om ursäkt ifall det här inlägget blir lite osammanhängande. Jag hoppas min poäng når fram i alla fall..
 
 
Jag håller mig inomhus fastänn jag egentligen vill vara ute och andas in sommaren, inte för att jag är rädd för att bli solbränd, utan för att jag helt enkelt inte tål värmen. Det är i och för sig inte mycket bättre inomhus, men här inne slipper jag i alla fall solen som är så varm att det känns som om mina armar kommer fatta eld efter bara några sekunder. Min hjärna är mos, jag svettas och är lättretlig, och det beror ju såklart på den här extrema värmen som i sin tur är ett resultat av hur illa vi har behandlat vår planet. Det finns såklart fler bieffekter, som till exempel att grödorna torkar ut, att grundvattennivån fortsätter att sjunka, eller att risken för skogsbrand är skyhög i stora delar av landet. Klimatförändringarna är inte att leka med och det blir bara allt tydligare för varje år, ändå finns det dem som vägrar ta det på allvar, som om vi har en, två, eller tio extra planeter i bakfickan. Men det har vi inte, vi har faktiskt bara en planet. Moder natur har börjat säga ifrån och vi måste lyssna, agera.
 
Men vad ska vi göra då, hur kan vi bli bättre? Nedan följer en inkomplett lista på saker som du kan göra:
 
♥ Ät vegetariskt. Inte lakto-ovo-vegetariskt, vegetariskt. Skippa köttet, mjölken, äggen, fiskpinnarna, kycklingvingarna, ja, allt som kommer från djurriket. Igen och igen släpps det artiklar och repotage om forskning som säger att köttindustrin är vår tids största miljöbov. Ät istället bönor, linser, kikärter, Oumph!, grönsaksbiffar... vad du än är sugen på så finns det i veggie-format. Det är bättre för din hälsa, din plånbok, för djuren och för miljön.
♠ Grilla inte. Jag vet, jag vet, grillat är jättegott nu på sommaren, men kommer du ihåg när jag nämnde den höga risken för skogsbränder? Skippa i alla fall engångsgrillen är du snäll.
♦ På tal om brandrisk; fimpa inte dina cigaretter hur som helst. Nu vill ju jag inte att någon ska röka någonsin, men OM du nu gör det, se i alla fall till så att fimparna inte tänder eld på hela staden.
♣ Dra ner på shoppingen, eller handla så mycket som möjligt på second hand.
♥ På samma gång kan du passa på att sälja vidare eller ge bort fullt användbara saker du inte längre vill ha eller behöver.
♠ Ta inte bilen när du ska handla mat om ICA ligger fem hundra meter bort. Jag vet, det är skitjobbigt att gå, men ta dig i kragen och bara gör det. Eller cykla om du planerar att handla mycket.
♦  Vill du ta dig lite längre sträckor så försök att åka kollektivt istället för att beställa en taxi eller för att köra själv. Ibland känner man nog att det inte finns något annat alternativ än att ta sin egen bil, vilket är helt okej, men nyckelordet för den här punkten är försök
♣ Minska din plastanvändning. Detta kan du göra ganska enkelt genom att återanvända matkassarna (eller varför inte investera i ett par snygga tygkassar?), inte använda smink med glitter i, faktiskt återvinna plastprodukter du inte längre vill/kan använda och såklart, släng inte någon plast i naturen.
♥ För att fortsätta på lite samma tema; skippa engångstallrikarna och besticken. Det är ett sånt oerhört slöseri med resurser, och för vad? För att du inte vill behöva diska senare? Nah, skärpning. 
(Psst! Gällande engångssugrör: Om du kan, skippa dem också. Nu vet jag att det finns dem därute som av olika anledningar inte kan eller har svårt att dricka utan (böjbara) sugrör, och då finns det inte alltid något alternativ till engångssugrören. I så fall är det självklart okej att fortsätta använda dem, det är ju trots allt livsnödvändigt att dricka t.ex. vatten.)
♠ Sluta. Äta. Djur. Och. Sluta. Drick. Deras. Barns. Mjölk.
♦ Ha inte alla lampor tända precis hela tiden, speciellt inte när du inte ens är i det rummet. Lite mörker har ingen dött av.
 
Det var de punkterna jag kunde komma på just nu. Jag vet att jag förmodligen har missat en del, men jag har en geléhjärna just nu, remember? Kommer du på något jag har missat är du mer än välkommen att fylla på min lista i en kommentar här nedan. Peace!
| 5 tassavtryck |

Djurens Rätt på P&L

Alltså, vad ska jag säga? Dagen innan P&L körde igång var jag så nervös att jag var på väg att ställa in alltihopa, på själva torsdagen kände jag mig helt plötsligt lite lugnare eftersom jag kände att jag hade hamnat i the point of no return. Jag var fortfarande jättenervös såklart, men strax innan klockan två på eftermiddagen lämnade jag den trygga lägenheten och styrde stegen mot mötesplatsen men kom aldrig så långt innan jag sprang på de tjejer som jag sedan skulle jobba med under lika många dagar. Dem hade fullt upp med att lasta ur en massa lådor ur sin skåpbil (en svart sådan, som hade Djurens Rätt blåa logotyp tryckt på sidan) och jag erbjöd mig självklart att hjälpa till. Nästan allt det där nervösa var helt plötsligt som bortblåst.
 
Vi mötte sedan nummer fem, en kvinna som på grund av ingen barnvakt bara kunde vara med under den första dagen, och tillsammans tog vi oss in på området så att vi kunde börja ställa i ordning allting i vårt tält som stod nästan vägg i vägg med det tält som Green Peace hade satt upp. Två timmar sedan började festivalbesökarna strömma in och det var dags att börja arbeta:
 
 
Värva medlemmar, samla in pälslöften, dela ut häften och gnuggisar, prata djurrätt med dem som var intresserade, sälja merchandise. Inte dö värmedöden och tack vare solskyddsfaktor 50+ inte bli solbränd. Diskussioner, prat och skratt mellan oss fem/fyra. Leka Ninja tillsammans med människorna från Green Peace och se på alla besvikna ansikten efter en viss fotbollsmatch. En givande konversation med en kvinna från Suicide Zero, bekanta sig med Svalorna, lyssna på en Me Too-panel. 
 
 
Spendera de sista timmarna av festivalen med tre helt underbara tjejer fastän kroppen skrek efter sömn redan vid halv elva på kvällen. Dansa till en DJ fastän en inte alls förstår poängen med dem, eller varför festivalen hade fyra-fem stycken sådana i årets program.
 
 
Skriva en flummig text under en bild som postades på Instagram. Lyssna på musiken, titta på de glada besökarna som dansar. Ta selfies i dåligt ljus för att minnas hur det kändes där och då: Lycka.
 
 
Packa ihop det sista och lasta in det i skåpbilen. Komma hem klockan 03:10, att äntligen få lägga sig i sängen en kvart senare. Det var över. Inte nog med att jag överlevde dessa tre dagar, jag känner i hela kroppen hur jag har vuxit och blivit starkare och jag kan inte vänta tills jag får göra om samma saker igen. ♥

PS: Du har väl skrivit under Pälslöftet?
| 2 tassavtryck |